Tankar om journalistik

Recension i Aftonbladet 2000-11-29
Vad bryr sig journalister om journalistik?
essäer
Göran Rosenberg
TANKAR OM JOURNALISTIK
Prisma

Till det yttre påminner Göran Rosenbergs reflexioner kring journalistiken och dess villkor om en postilla. Den är till och med försedd med ett gammaldags bokmärkesband. Man kan alltså läsa en betraktelse i taget före sänggåendet på kvällen. I så fall räcker boken nästan en hel månad eftersom den är organiserad i kapitel som tematiserats under ord som representerar samtliga bokstäver från A till Ö. Med ett särskilt avsnitt för W som i Wallraff blir det 29 kapitel. Det handlar för övrigt om texter med hög densitet så det är bara bra om man inte läser för mycket på en gång.

Kommer svenska journalister att ta del av dessa lågmälda och begrundande tankar? Jag tillåter mig dessvärre att tvivla. Jag hyser nämligen den hemska misstanken att de som befolkar våra medier tråkigt nog inte är särskilt intresserade av journalistik eller av filosofiska resonemang kring det dagliga arbetet. Jag tyckte mig få misstanken bekräftad när jag förra året deltog i Högskoleverkets utvärdering av av den akademiska journalistutbildningen. Den resulterade i en rapport som i vissa avseenden var kritisk mot de högskoleprogram som formar redaktörer och reportrar. De sakkunniga granskarna hade synpunkter på det bristande internationella perspektivet, på den tidiga professionaliseringen, på några av utbildningarnas isolering i förhållande till forskning och debatt inom angränsande humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner.
Jag föreslog att Journalistförbundets tidskrift Journalisten skulle starta en debatt om de kritiska synpunkterna i översynen. Jag tipsade Publicistklubben om att det kunde vara ett angeläget debattema. Ingen reaktion från någondera parten. Journalistiken och dess villkor tycks inte vara något som de professionella organisationerna har på sin dagordning. Förklaringen till detta ointresse finns kanske i den analys som utvecklas i ett lysande avsnitt i Göran Rosenbergs bok. Jag tänker på det kapitel som kommer under bokstaven Y (som i yrke). Han säger där att det som journalistutbildningen huvudsakligen lär ut egentligen inte är ett yrke utan en yrkesidentitet. Ett yrke är en färdighet, en yrkesidentitet en ideologi. Det problematiska, fortsätter han, är att den yrkesidentitet som formuleras, vidmakthålls och inympas i journalister via yrkesutbildningar, yrkesorganisationer och medieföretag, har utvecklats till ett skråtänkande eller, i värsta fall, till en dimridå för produktionen av nyheter och åsikter till försäljning.

I längden är detta inte ett hållbart tillstånd. Journalistiken tål inte att vara ett yrke utan hållning. Begrunda och ta till er detta kapitel, journalister i alla medier och lärare på alla utbildningar! Enbart tankarna på dessa fem sidor är värda bokens pris. De resterande 28 avsnitten i denna tankeväckande bok får ni som ren bonusläsning.
Torsten Kälvemark

Jag vill läsa ett utdrag ur den här boken, och ett till, och ännu ett..