ETT KORT UPPEHÅLL på vägen från Auschwitz

Har tilldelats Augustpriset 2012 för bästa skönlitterära bok.
I Danmark utsedd av Berlingske Tidende till en av årets tio bästa utländska böcker.

Om vägen till Auschwitz är ett helvete lika för alla är varje väg från Auschwitz ett mirakel för sig. Vägarna från Auschwitz tar sig de mest skiftande banor och bryter av mot de mest oförutsägbara mål och genomkorsar de mest oväntade platser. De som befinner sig på vägen från Auschwitz är alla undantag, på samma sätt som varje väg från Auschwitz är ett undantag.
Om sin fars väg från Auschwitz till den lilla staden med den stora lastbilsfabriken har Göran Rosenberg skrivit en djupt personlig barndomsmemoar; om Platsen där ett litet barn sätter sina första ord på världen och gör den till sin, som också är Platsen där en ung man stiger av tåget en tidig augustikväll 1947 för att börja världen på nytt.

Provläs en bit ur boken.


Översättningar: Har utkommit på engelska (Granta i UK och Other Press i USA).norska (Forlaget Press), danska (Tiderne Skifter) italienska (Una breve sosta nel viaggio da Auschwitz, Ponte alle Grazie), tyska (Ein kurzer Aufenthalt, Rowohlt Berlin), polska (Czarne), holländska (Atlas), franska (du Seuil), hebreiska (Yedioth Aharonoth), finska (Atena). Utkommer på portugisiska under 2017.
Här länk till bokpresentation i Rom, 18 mars 2014

 

Recensioner Norden:
Göran Greider i Aftonbladet den 27.3.2012: «Jag har läst flera av Rosenbergs böcker genom åren, men aldrig tidigare sett det här språket hos honom; han skriver här med romanens självklara kraft, trots att det är en verklig berättelse.»
Adresseavisen i Norge, 30.3.2012: «Dette er rent ut sagt en av de mest gripende bøker jeg har lest – og tankevekkende på mange plan. En bok man sent glemmer.»
Gunilla Kindstrand i Gefle Dagblad: "Ren magi...så nära en stor roman man kan komma, utan att den för ett ögonblick lämnar verkligheten.
Jens Liljestrand i Dagens Nyheter: ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” är en klok, vemodig, vacker och djupt personlig bok. Såväl litterärt som journalistiskt har Göran Rosenberg på ett enastående sätt bidragit till den svenska berättelsen om Förintelsen.
Gunnar Bolin i Kulturnytt, SR: "Nu har boken jag längtade efter kommit och det var värt att vänta för Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz är en bok om en far och en tid ömsom skriven som en historisk faktabok ömsom som en roman och hela tiden med ett språk som är kristallklart och gripande."
Fædrelandsvennen i Norge, 5.6.2012: «En betagande och gripande bok på gränsen till skönlitteratur skriven med ömhet. Rekommenderas!»
Johan Östling i recensionstidskriften Respons: "En benådad berättelse...Den sällar sig till ett litet antal böcker om det förra seklets barbari som kan fogas in i den stora internationella litteraturen."
Peter Wivel i Politiken, Danmark: "Læs selv historien til ende i dette mesterværk af en skæbnefortælling"-

Italien: Una breve sosta del viaggio da Auschwitz, January 2013
---------------------------------------
Allesandra Peluso
In “Una breve sosta nel viaggio da Auschwitz” (Ponte alle Grazie), tra pagine di rabbia e di affetto, di commozione e indignazione, Rosenberg mantiene vivo fino all’ultimo il profondo dialogo con il padre, consegnandoci una storia solo apparentemente familiare, una storia che parla al cuore e alla mente dell’umanità intera, di ogni epoca e latitudine. Per non dimenticare. Per non ripetere.
Amici dei Libri, 18.2.2013.
Una breve sosta nel viaggio da Auschwitz» è un intensa storia d'amore di un figlio per il padre, la cui drammatica lucida esposizione rappresenta un documento irrinunciabile nella «memoria» dei tragici eventi legati alla follia nazista e all'Olocausto. Educativo, riflessivo, tristemente vero.. consigliato a tutti.

Tyskland: Ein Kurzer Aufenthalt, Rowohlt Berlin
-----------------------------------------
Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung, 3 mars 2013:
Rosenberg schreibt in eine einfache Sprache, so schnörkellos und schlicht wie skandinavisches Design. Seine Sätze sind von einer bestehenden Klarheit, durch Wiederholungen erreicht er eine gewisse Elegie, ein sehnsuchtsvoll bedauernde Grundmelodie, die das Buch zu mehr macht als „nur“ der Überlebensgeschichte seines Vaters: nämlich zu großer Literatur. Mitunter ist sein Buch auch von einer bösen Traurigkeit durchzogen, einem beißenden Witz, die sich an den Ungerechtigkeiten, die seinem Vater widerfahren sind, festbeißt und nicht lockerlässt, bis er sie dekonstruiert hat und in aller ihrer Widerwärtigkeit entblößt.??