Inlägg på Facebook med anledning av debatten kring Uppdrag Gransknings program om Karolinska och judehatet.

 I ett välunderbyggt program har Uppdrag Granskning försökt visa att en infekterad och komplicerad personalkonflikt på Karolinska sjukhuset inte bottnar i antisemitisk förföljelse utan har huvudsakligen andra orsaker. I programmet kunde man också se hur rabbi Abraham Cooper medgav att han inte läst den omfattande externutredning av ärendet som han offentligt hade kallat ”ett slag i ansiktet på varje jude”. Jag tar mig därför friheten att här dela såväl den externa utredningen (den är såvitt jag vet offentlig) samt några av de texter jag genom åren skrivit om framförallt gränsen mellan antisemitism och antisionism, vilket jag tror mig veta något om. Jag vill också tillägga att föreställningen att antisemitism kan definieras med hjälp av en manual (en mycket omdebatterad sådan finns nu) är problematisk. Det finns starka antisemitiska kodord och symboler där avsikten oftast är entydig, men sammanhanget, när var och hur, är till sist avgörande. Jämförelser mellan Israel och Nazityskland har i regel haft till syfte att rentvå nazismen (nazisterna var inte värre än judarna, etc) och har därmed närmast per definition varit antisemitiska. Jag har dock i andra sammanhang visat att sammanhanget även här kan vara avgörande. Den person som 1968 myntade begreppet Judeo-Nazis (om judiska bosättares agerande mot palestinierna i Hebron) var en respekterad israelisk-judisk tänkare vid namn Yeshayahu Leibowitz (https://en.wikipedia.org/wiki/Yeshayahu_Leibowitz). Man kan kritisera ordvalet, men syftet var i det sammanhanget Israelkritiskt, inte antisemitiskt.
Till sist några ord om mediernas agerande. I över ett års tid har de närmast okritiskt vidarebefordrat den anmälande läkarens version av händelseförloppet, så småningom förstärkt med propagandaartilleriet från Simon Wiesenthalcentret i Los Angeles. En liten aktionsgrupp, med såvitt jag förstår starka band till den anmälande läkaren (men utan egen erfarenhet av den berörda kliniken), har därtill givits stort medieutrymme. När nu Uppdrag Gransknings program har sänts och det tycks finnas många kritiska spår att följa, väljer samma tidningar att skydda sin gamla story och låter istället aktionsgruppen upprepa samma anklagelser som tidigare. Jag undrar när medierna ska fatta att deras jobb är att att självständigt undersöka, inte okritiskt vidarebefordra.
Här länken till externutredningen av händelserna på Karolinska:
https://static1.squarespace.com/…/Externutredningen+omärkt.…
Här länkar till några av mina texter om antisemitism: En debatt med historikern Henrik Bachner om antisemitism och antisionism i DN 2000
https://www.rosenberg.se/debatt-om-sionism-och-antisemitism…
och en krönika från 2002 om antisemitismens hot och hotbilder:
https://www.rosenberg.se/antisemitismens-hot-och-hotbilder